HISTORIA

När Gustav II Adolf lät anlägga Göteborg 1621 rådde oroliga tider i Sverige. Den nya staden skulle säkra området vid älvmynningen och hålla en viktig handelsväg öppen. 1640 tog krigskollegiet i Stockholm beslut om att bygga ett ”tyghus”, ett lagerhus för kanoner, fordon, uniformer och annan militär utrustning. Kungliga arkitekten Simon de la Vallée tros ha stått för ritningarna, som dock kom att förenklas i det slutliga förslaget. Det sex våningar höga tegelhuset byggdes i två etapper under åren 1642–1654.

År 1660 hamnade det nybyggda tyghuset i fokus när kung Karl X kallade ständerna till riksdag i Kronhuset vars bottenvåning fick fungera som rikssal. Efter mötet blev kungen hastigt sjuk och dog efter några veckor i Torstensonska palatset på Södra Hamngatan, nuvarande Länsresidenset. Hans fyraårige son utropades till ny kung i Kronhuset den 1 mars 1660 och blev Karl XI.

Kronhuset har haft en rad olika funktioner genom åren. Mellan 1670- och 1890-talen fungerade rikssalen som kyrka för garnisonen. 1929 övertog Göteborgs Stad Kronhuset från staten och använde det som magasin för Göteborgs museum. Fram till 2021 har Kronhuset hyrts av Göteborg Wind Orchestra och rikssalen har använts som konsertsal. Exteriören ser än idag likadan ut som när huset byggdes och även teglet är i huvudsak original, vilket gör Kronhuset till en av Göteborgs bäst bevarade 1600-talsbyggnader. Ovanför södra porten hänger ett emblem i trä – en kopia från 1889 av ett äldre emblem som troligen hängt vid en av de gamla stadsportarna. Den nuvarande rikssalen i bottenvåningen är en rekonstruktion av den ursprungliga. I de övre våningarna är magasinsutrymmena välbevarade.

Kronhusbodarna och Kronhusparken

På 1600-talet sträckte sig Kronans tomt från nuvarande Postgatan i söder fram till Kvarnberget i norr. Den var uppdelad i två gårdar mellan Artilleriet, som hade den östra delen med Kronhuset, och Fortifikationen som hade den västra. På båda gårdarna uppfördes flera mindre hus av trä för bland annat vagnshus, smedja och verkstad åt militären. Vid den stora stadsbranden 1746 klarade sig Kronhuset men alla trähusen försvann. De ersattes med de stenbyggnader som står kvar än idag. Den västra längan är ritad av Peter Magnus Rewegin och den östra av Bengt Wilhelm Carlberg. Mot Postgatan byggdes hus med bland annat kontor och bostad åt Artilleriet och Fortifikationen.

Kronhusparken anlades på 1930-talet efter att Göteborgs Stad köpt området. Gården fick sin nuvarande beläggning med kullersten och gatsten i slutet på 1960-talet. Kronhusbodarna byggdes om till butiker, verkstäder och café på 1970-talet.

Kronhuskvarteret blev byggnadsminne 1968 och har funnits i Higabs bestånd sedan 1991.