OM KRONHUSET & KRONHUSBODARNA
Read about Kronhuset and Kronhusbodarna in English
Lesen Sie mehr über Kronhuset und Kronhusbodarna auf Deutsch
Från kanoner till kultur och konsthantverk
När Gustav II Adolf lät anlägga Göteborg 1621 rådde oroliga tider i Sverige. Den nya staden skulle säkra området vid älvmynningen och hålla en viktig handelsväg öppen. 1640 tog krigskollegiet i Stockholm beslut om att bygga ett ”tyghus”, ett lagerhus för kanoner, fordon, uniformer och annan militär utrustning. Kungliga arkitekten Simon de la Vallée tros ha stått för ritningarna. Det sex våningar höga tegelhuset byggdes i två etapper under åren 1642–1654 och är därmed ett av Göteborgs äldsta icke-kyrkliga hus.
Första våningen började byggas i holländskt tegel, men när arbetet återupptogs användes svenskt tegel för resten av byggnaden. Kronhusets bottenvåning var förråd för bland annat vagnar och kanoner. För att undvika skrymmande stödpelare gjorde man en avancerad hängverkskonstruktion som innebar att bjälklagen var upphängda i takstolarna. På övriga våningar förvarades allt från vapen och uniformer till sjukvårdsmaterial och spannmål.
De två översta våningarna i Kronhuset är välbevarade sedan 1600-talet.
Kungligt i Kronhuset
År 1660 hamnade det nybyggda tyghuset i fokus när kung Karl X kallade ständerna till riksdag i Kronhuset vars bottenvåning fick fungera som rikssal. Kungen anlände från pågående krig i Danmark, och förutom ståndsrepresentanterna åkte även drottning Hedvig Eleonora och den lille kronprinsen Karl med till Göteborg. För prinsens del blev det både första och sista mötet med fadern – efter riksdagsmötet blev kungen hastigt sjuk och dog efter några veckor i Torstensonska palatset på Södra Hamngatan, nuvarande Länsresidenset. Den fyraårige sonen utropades till ny kung i Kronhuset den 1 mars 1660 och blev Karl XI.
Kronhuset är fullt av spännande detaljer och påminnelser om svunna tider när huset var militär förrådsbyggnad.
Kyrka, museum och kreativ mötesplats
Kronhuset har haft en rad olika funktioner genom åren. Mellan 1670- och 1890-talen fungerade rikssalen som kyrka för garnisonen. 1929 övertog Göteborgs Stad Kronhuset från staten och använde det som magasin för Göteborgs museum. Under ett antal år användes Rikssalen som konsertsal och under Börshusets renovering i slutet av 2010-talet hade kommunfullmäktige sina sammanträden här.
Under lång tid var Rikssalen omgjord till kyrkorum för garnisonen. Pelarna, som tillkom då, togs bort när Rikssalen återställdes. Bilden är tagen 1888. Källa: Göteborgs stadsmuseum.
Sedan 2021 utvecklas verksamheten i Kronhuset riktat mot den kulturella och kreativa näringen. Här får kulturaktörerna genom ett flexibelt medlemskap tillgång till lokaler för möten och evenemang. Syftet är att Kronhuset ska vara en samlingspunkt och en öppen kreativ arena, och även att öka tillgängligheten för allmänheten genom ett publikt program.
Kronhusets exteriör ser än idag likadan ut som när huset byggdes och även teglet är i huvudsak original, vilket gör Kronhuset till en av Göteborgs bäst bevarade 1600-talsbyggnader. Ovanför södra porten hänger ett emblem i trä – en kopia från 1889 av ett äldre emblem som troligen hängt vid en av de gamla stadsportarna. Den nuvarande rikssalen i bottenvåningen är en rekonstruktion av den ursprungliga. I de övre våningarna är magasinsutrymmena välbevarade.
Kronhusbodarna och Kronhusparken
På 1600-talet sträckte sig Kronans tomt från nuvarande Postgatan i söder fram till Kvarnberget i norr. Den var uppdelad i två gårdar mellan Artilleriet, som hade den östra delen med Kronhuset, och Fortifikationen som hade den västra. På båda gårdarna uppfördes flera mindre hus av trä för bland annat vagnshus, smedja och verkstad åt militären. Vid den stora stadsbranden 1746 klarade sig Kronhuset men alla trähusen försvann. De ersattes med de stenbyggnader som står kvar än idag. Den västra längan är ritad av Peter Magnus Rewegin och den östra av Bengt Wilhelm Carlberg. Mot Postgatan byggdes hus med bland annat kontor och bostad åt Artilleriet och Fortifikationen.
Postgatan runt 1920. Närmast i bild ena hörnet av östra längan med kronhusbodar. Källa: Göteborgs stadsmuseum.
Gården fick sin nuvarande beläggning med kullersten och gatsten i slutet på 1960-talet. Kronhusbodarna byggdes om till butiker, verkstäder för konsthantverkare och café på 1970-talet.
Kronhusparkens historia sträcker sig tillbaka till 1700-talet då den var utformad i barockstil med hårt tuktad växtlighet och hade en damm. På 1930-talet utvidgades den och fick sitt nuvarande utseende efter att Göteborgs Stad köpt området. Parken är idag en oas mitt i staden med grönskande gräsmatta, lekplats och utomhusscen.
Kronhuskvarteret blev byggnadsminne 1968 och har funnits i Higabs bestånd sedan 1991.